Conny=Blå...

Conny=Blå... Nä, jag vet vad ni tänker... Han har inte gjort något för att förtjäna detta!!! Detta kommer från sporten han tränar... Jag tänkte att vi skulle dokumentera detta, så jag kan använda det i argument om hur det skulle se ut och han var ute röjde på nätterna... inte för att han gör det nu men man vet aldrig, han kan ju få ett knäpp som alla har sådär vid 30- eller 40-årskrisen.

Han ser ut som en rädd liten sparv på detta kortet...

Knarkare på detta...

Ja, en sak är säker... han får mig att le varje dag... och det är jag tacksam för!!! Och även mina barn ger mig glädje varje dag... Kommer hem trött och utmattad från jobbet och de ger mig detta, kan man inte låta bli att le...

Alexander hade lärt sig ny "min" från dagis...

Lukas lycklig för att han är mätt...

Denna låt sätter sig på hjärnan, de kör hårt med den på friskis:


Den går dock lite fortare i träningspasset...

Nu ska jag se Grey´s anatomy... Den är så bra!

Tävling hela dagen...

Tävling hela dagen... Puh... Det var en utmaning att ha med Lukas på Connys tävling!!! Hallen som de skulle tävla i var dubbelbokad och därav hamnade vi i en riktigt liten gymnastiksal... där sådär en 200st skulle få plats i... Och självklart så blev det väldigt trångt, speciellt för en framåtdriven ettåring som inte ville sitta still... så när maten/mutan började ta slut så var vi putt! Så då gick jag en promenad med honom och han slocknade i sådär 2 timmar, sen var han på G igen! Conny skulle väga in sig vid klockan 9-10 så vi var där redan vid 9.30 och när klockan närmade sig 16 så var det fortfarande inte hans tur! Vid 17 började han, och var klar vid sådär 18.30... Det var tur att Connys klubbkamrat filmade, för jag hade inte haft en susning att filma honom då Lukas var överallt!!! Nästa gång, om det blir en sådan, så ska jag inte ha med mig barnen! Och Conny såklart vann fyra av fem matcher!!! och en oavgjord! Ingen förlust!!! Han är för duktig den där killen... man nästan tror på honom när han underestimerar sig själv... Han är bäst i mina ögon!!! Det roliga med det hela var att jag inte tänkt på vad han egentligen tränar... han säger alltid namnen på sporterna men jag hade inte tänkt mig det här!!! Men när han säger "submission vrestling" så säger det inte så mycket... men när man tänker på namnet så betyder ju "submission"= tills man ger upp... och med det tänkte jag inte att man skulle strypa, knäcka eller låsa personen tills den ger upp... men så är fallet... och då blev jag genast orolig för honom! Men det känns tryggare nu när man sett det med egna ögon! Alexander var hos sin bästa kompis Theo!!! Tack snälla Andreas och Anna som orkade med att ha två barn idag!!! För det hade inte gått bra för oss med två!!!

Sen det här med min löneökning så blev jag inte glad längre då jag fick reda på om att de som kommit nyligen, alltså de nyanställda, hade en ingångslön lika stor som min vanliga lön!!! Och att jag som har mycket mer ansvar och kan extremt mycket mer än dem är ingenting värt känns pest!!! Inte undra på att de måste ge mig mer i lön!!! Så nu är jag inte lika glad som innan!!!

Tränade "dans" på friskis igår och jag blev förvånad!!! Jag trodde det skulle vara en enkel match men den var riktigt jobbig och jag förbrände 609 Kcal varav 20% fett!!! Enligt min klocka!!! Inte nog med det så var passet jättekul!!! Så nu blir det träning på lördagarna också, någon som vill hänga på???

Jaaaaaaaa!!!!!

Jaaaaaaaa!!!!! Vad glad jag blev efter min löneförhandling... Trodde där ett tag att det var fredag... Ja ni vet, man brukar ha fest på fredagar och jag kände väl att jag behövde fira.. vad vet jag? Trots att det bara var tisdag... Samtidigt tänkte jag på dem som jag tagit i från... som inte alls fick bra löneförhöjning... Stackare... men förmodligen så har jag mer att göra och mer ansvar så jag får väl inte känna mig alltför taskig!

Nä, nu ska jag läsa vidare om värdetransportrånet... spännande!

Ursäkta, men du har något i håret...

Ursäkta, men du har något i håret...

Ja, det var såhär vi såg ut när vi var sjuka för några dagar sen... Han blev så arg att han ofrivilligt kastade spagetti i håret... och självklart blev han ännu argare när den träffade huvudet... För det är ju extra synd om pojkar och framför allt män när de är sjuka eller??? Är det bara i min familj??? Men nu är han frisk och tillbaka till sitt rätta envis men glada jag... Ordet Ajabaja hjälper inte långt... inte ens undanledansmanövern funkar... han ska bara leka med farliga saker och får han tag i andra saker så är det detstruktion som gäller... Alexander verkar inte bli alltför arg på honom när han har sönder hans saker... tur... Han verkar inte ha alltför sentimentala relationer till sina leksaker.. själv som liten var jag extremt ledsen när mina leksaker gick sönder... Han brås väl på sin Pappa...


Här leker de tåg med min resväska... De leker väldigt bra tillsammans måste jag säga... redan nu.. När jag undrar för mig själv varför jag skaffade två barn, för att varje dag är en utmaning, så tänker jag på dessa tillfällen när det faktiskt är bra att ha två... Samtidigt så tänker jag: "vem skulle jag inte ha skaffat?" och det kan jag inte svara på för jag kan inte tänka mig ett liv utan dem... konstigt... Men vem skulle annars berika mitt liv och ge mig lite utmaning??? Visst skulle det finnas annat men förmodligen inte något för mig???


Alexander vill att sommaren inte ska upphöra.. förlänger den genom att låtsas att han badar i havet... Han får knappt plats själv... men båten ska vara i!!!


Det är konstigt att hjärnan förvränger och förtränger hur man ser ut... Fast med 20 kilos övervikt skulle jag säga att jag inte lider av fetma men när jag ser bilder på mig själv, som är ett bevis, så är jag fet!!! Så nog måste jag jobba mig neråt men... var är min motivation???

Hur går det med ekorrehjulet???

Hur går det med ekorrehjulet??? Först när jag hörde frågan som kom från en pappa på Alexanders dagis så blev jag fundersam... "Vad menade han?" men så kom jag på att han menade livet.. som bara rullar på och går framåt utan att man har någon som helst koll på omvärlden... För så känns det faktiskt just nu.... att all tid bara går och går... och vad har man hunnit egentligen??? Vunnit??? Känns som om man behöver stanna upp ur denna spiral och leva lite mer.... känna sig fri och full av val... Inte att man måste göra samma sak varje dag... Det blir lätt så... tyvärr!!! Borde leva livet nu och inte sen... för då är barnen stora och förmodligen har man inte mer pengar heller... För det är vad man tror... "ska bara" är vanligt förekommande... Ska försöka intala mig det... "Lev i nuet!"

Lukas, stackarn är förkyld just nu så han vaknar frustrerat varje gång han försöker andas... Så det har inte blivit mycket sömn på sistone heller... Första natten satt jag uppe med honom till sådär midnatt... han var jättemysig och glad... så jag kunde inte vara arg på honom för att han höll mig vaken... Efter lite näsdroppar och alvedon så la jag honom i sin säng och han gnällde till och från hela natten! Jobbigt, men man kan inte göra så mycket annat för dem när de är sjuka! Alexander har bäddat ner sina gosedjur för de är förkylda, enligt honom alltså... Han är för god och omvårdnadsfull... Är det ens ett ord??? nåja, ni förstår vad jag menar.


Alexander har lärt sig att om man vill ha sin mat i fred så måste man gör apå detta sätt... Lukas ÄLSKAR mat!


Lukas är jätteglad för att han lyckats dricka ur flaskan helt själv!! Sötnos!

Skitbra reklam...

En skitbra reklam:

Conny var borta i helgen...

Conny var borta i helgen... Ja, han fick åka med jobbet... IGEN! Själv får man av jobbet en sommarpresent: Två stycken solstick... Klart man är lite avundsjuk! Men bara LITE! Nääää... Men sen han började på det där nya jobbet för sådär ett och ett halvt år sedan så har han åkt till Portugal en vecka, skidresa två helger, Yasuragi en gång, vandra i fjällen, fått tre jackor, en väska, två tröjor och sist men inte minst så har han haft två familje-picknickar... "MEN JA E INTE BITTER" För jag fick ju mina två solstick!! Det är ju tanken som räknas?? eller??

Alexander var så rolig härom dagen då jag kom hem... man undrar var han får allt i från... Då säger han:"Mamma, Jag har slut på pussar..." varpå jag säger: "Nä, har du? Vad ska jag ta mig till nu då??" och han säger: "men jag har några gamla som du kan få!" Höll på att skratta läppen av mig... Vart får han allt i från??? Tittade på gamla videos från när han var liten och ja... Lukas är väldigt lik honom:



Har lite smått börja gilla Darin mer och mer:


Vi har börjat skola in lille Lukas nu på dagis... Han är så liten, men när man tänker på att Alexander var lika liten när han började dagis blir man lugn... Samtidigt är det jobbigt att se sin sista bebis börja bli stor... Men det går bra hitills... Han är lätt ombytlig så vi visste redan att det skulle gå bra... Det är värre sen när Alexander måste byta dagis... Han älskar verkligen sitt dagis och sina kompisar... Nån som vet hur man ska förbereda honom inför det???

Sen måste jag avsluta med att säga... Att brevet som föräldrarna till den mördade Therese skrev var väldigt fint och verkligen helt rätt... Hoppas att de verkligen tar det till sig... Fattar fortfarande inte hur man kan mörda någon... Att de dömdes för brotten är bra.. kan man lita på det svenska rättssystemet igen?? Aja, man får väl se.. hur domen ser ut...

En ny fast gammal låt på hjärnan...

En ny fast gammal låt på hjärnan... De hade den på friskis i tisdags och har inte sedan dess lämnat min hjärna... man undrar ibland... vissa perioder så har jag konstant låtar på hjärnan men på sistone har det varit lugnt... tills denna kom och störde min lugn... Det är absolut inte så att jag inte tycker om den men ni kan väl tänka er, när den spelas konstant i hjärnan så blir man tillslut less och lite desperat tokig och vill ha något annat...



Såg på Efterlyst en stund som handlade om mordet på therese... Herregud! Vad tänkte han? Hon? Lätt och leva vidare efter en sådan sak!!! Blev lite mörkrädd också när man tänker på att de blir yngre och yngre när de begår såhär allvarliga brott!!! Herregud, hur ska jag lära mina barn om denna värld egentligen???

Smärtsamt värre...

Smärtsamt värre... ja.. Vad säger man när man kommer hem och ser sin son med sår i hela ansiktet??? Det var hans kompis på dagis som hade puttat honom i magen mot en sten och ett träd... enligt Alexander själv, men jag tror ju att det var en sten brevid ett träd... Det gör nog mer ont i mig än i honom... och när jag såg honom och tittade på hans sår så sa han "Ingen fara mamma, det gör inte ont längre" Han visste direkt att jag brydde mig... utan att säga ett endaste litet ord om det... han vet väl att jag är orolig för honom att han ska må bra... Genast tänkte jag på hur det skulle kunna bli när han väl blir stor och hamnar i bråk... och hur det kan sluta... brrrrr... ursh det gör för ont.... kan de inte vara små jämt??? Hur ska man våga släppa dem fritt i den här, ibland så hemska världen utan att jag kan skydda dem??? Förhoppningsvis hinner jag lära dem hur de skyddar sig på bästa sätt... Conny får lära dem bra knep...

Här är en popcornälskare.. han letade upp skålen när Alexander hade lämnat den oövervakad och när jag kom in hade han den på huvudet... Det är därför man ser BUS-leendet!

Helgen spenderade vi på Ornö, hos Andreas föräldrar... där var Alexanders bästa kompis och de fick leka helt obehindrat hela helgen...(förutom att Lukas ville vara med hela tiden och de hade inte tid med en bäbis!"

Sen var det dags för att bada! Det var för kallt i havet men inte i insjön!!

Andreas tyckte vi kunde bära Lukas i Coop-påsen...

Det tyckte Lukas var roligt!!

Sötnos...

Theo lite ledsen då han blev offer i ett vattenkrig som spårade ur...

De hade jättefina blommor...



Lukas ville självklart inte sova... ser ni lill handen??


Vi hade jättetrevligt, men tiden gick för fort... och vips så var helgen borta!!!