Alexanders dagis ringde och sa att han inte mådde bra, han hade ont i magen och skrek på efter sin mamma... Och mitt hjärta gjorde ont och jag matade Lukas och packade in honom i vagnen och sprang till bilen.. så blir det varje gång de ringer.. jag stressar dit och vill bara krama honom och säga att allt är ok nu... jag är här för dig min vän! Men när man väl kommer dit har han ätit och mår hur bra som helst och hela mitt uppmålade senario förstörs! Sen när han väl ser mig säger han, "Nej mamma, jag vill INTE gå hem!!!" och det slutar med att jag får dra honom därifrån i bara strumplästen (för att han inte vill klä på sig), med sparkar och slag, skrikandes "dumma mamma!"... Det är då man undrar hur det här gått till?? Det var ju inte det här jag hade förväntat mig.. Det är oftast så när dagis ringer att det inte är något fel på honom, men varje gång blir man stressad och tror att det är något allvarligt... men barn kan vara så ibland!
Här är några fina bilder på de små liven...
Han älskar sin bror...
Mormor och Lukas...
En rockstjärna...
Stackars groda, så mycket tuggmärken som den har fått...
Skickade ett sms till min kompis i Thailand och frågade om hon hade mycket regn som de sagt på nyheterna.. tyckte att det var synd om henne då hon är där för första gången... men hon sa att det hade regnat i 4 dagar och varit sol sedan dess och att hon ridit elefant! Skulle vilja vara där... längtar tillbaka....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar