måndag 17 augusti 2009

Midnattsloppet en rejäl pina....

Midnattsloppet en rejäl pina... eller som Conny beskrev mig när jag kom in i mål: "Du såg ut som en arg blöt katt!"... Jag sprang som jag trodde på en mycket sämre tid än de flesta men jag sa att jag skulle ta mig runt och det gjorde jag!!! Trots att jag var rejält slut redan efter 5 km så gav jag inte upp... det är jag för envis för... Men jag var redan trött när jag åkte in.. klockan var ju läggdags då vi började springa!!! Men någonstans i mig kändes det att jag inte var på topp redan från början... vill inte egentligen ha några ursäkter men jag var trött redan vid 3-4km och jag tänkte "Gud, Malin, du är en av dem som de andra hatar... en som går tidigt... vad har de här att göra??" sa mina arbetskamrater högt och tydligt dagen innan på jobbet... Jag som inte ville vissa att jag var en av dem...var tyst... sprang skiten ur mig, tidigt i loppet i stället för att köra mitt eget rejs... Så när jag kom fram till 5km stolpen tänkte jag: "shit, det är halva loppet kvar.. hur ska jag orka det?" och vidare vid 6km: "shit, det är 4km kvar.. hur ska jag orka det?"och då var det vätske station och sportdricka... den energin levde jag på fram till 7km: "shit, det är 3km kvar.. hur ska jag orka det?" Samtidigt som mina föräldrars kompisar dyker upp i ögonfältet frågande: "Hej Malin, hur går det?" Jag minns att jag ropar: "Det här är hemskt!" och det ler förstående mot mig.... såg väl rätt så död ut vid det laget... jag sprang vidare letande efter 8 km:s stolpen och... ja, var var den??? Jag såg aldrig den!!! När jag tänker efter såhär i efterhand måste det ha varit vid cheerleeders ekipaget... de stod ju där och flaxade så jag måste ha varit förtrollad... Men när jag sen nådde 9km kände jag mig kuslig lugn och tänkte... "puuuuh... det var bara 1km kvar!!!!!!" Det överlever jag tänkte jag och sprang endast i nedförsbacke och på plan mark... alla backar gick jag... De sa att man skulle hålla till höger om man var långsam så det gjorde jag men blev tacklad hela tiden ändå... Väl på upploppet så tänkte jag: "den här sträckan klarar jag att springa!" Och jag sprang.. men kom knappt framåt... för det var som en synvilla... längre än vad jag trott... Jag dog när jag sprang över mållinjen... trött och utmattad stapplade jag vidare och fick medalj...


Fin va??? Låt oss nu komma till vad som gjorde mig till en "arg blöt katt".. Som ni kanske förstod så öste regnet ned under hela loppet men det var egentligen bara trevligt.. men därför var jag väldigt blöt....Blöt katt... beskriver hur jag såg ut... ARG, var jag... för att alla hade lurat mig... de sa: "Det är bara en jobbig backe..." och jag kan säga att det INTE BARA var en backe utan efter 6km så var det BARA BACKAR!!! Därför var jag arg... och besviken var jag att jag inte sprang fortare... men men, det finns bara utrymme för bättre tid nästa år... eller?? Och jag tar tillbaka det jag sa om att det var lättare att föda barn... för det var det inte... Vet inte varför hag sa det men jag var frustrerad... Nog om det... Conny var jätteduktig!!! Jag var jättestolt över honom.. Han sprang på 49min....

Barnen var hos mormor/morfar... första gången de har båda över natten... Var orolig att de skulle driva dem till vansinne men det hade de inte gjort... Så jag är glad att allt gått bra... Senare på kvällen så skrev vi kontrakt på huset så... snart är det bara vårt... om allt går bra... Och Anna, TACK för det uppmuntrande samtalet vi hade i lördags!!! Jag blev väldigt mycket mera positiv.. Jag är glad att ni tror på oss och att ni aldrig har fördömande åsikter om oss någonsin!!! Så TACK! Och TACK till dem som också uttryckt positiva kommentarer... det värmer mitt hjärta!!!

Här är några tokiga bilder på mina barn:

Alexander somnade såhär med en banan i handen... några minuter tidigare frågade vi honom om han var trött och han sa bestämt NEJ! och vi trodde på honom... i bland har han fel...


Persienn kula... mums??? Han e lite tokig... som Alex säger: "tokiga bebis" och ler...


Jag och mina killar... Gosigt!!


Jonathan har också fyllt år... så jag gjorde det här kortet till honom...


Älskar det där kortet på honom!!!

3 kommentarer:

Karin sa...

Ååå duktiga duktiga MALIN!!!
Ja är så sjukt stolt över dig!! Ja tror inte du fattar, ja blir nästan tårögd!!

Vilken kämpe du e! Du klarade de, du klarade dig runt!

Å de e så spännande å kul med huset! Tänk va massa roliga saker ni har framför er!

Ja å syrran har pratat om att gå å titta på Golden Hits show i stället för Ladies night, Jessica vill också hänga på, va säger du? Vist följer du väl också me :)

KRAAAAM på dig

( e de inte dax att vi tar en scrapdag snart???)

Malin sa...

Tack stumpan för stödet!!
Jo, det hade varit roligare om alla reagerat som du...(med huset alltså)

Klart jag är med!!! Vi har alltid så roligt tillsammans!!!

Absolut scrapdag snart! Har du kollat Papprika, eller vill du inte dit??

Kram Malin

Karin sa...

Va har folk negativa åsikter om huset!! Va e de för dumheter!!?? Lyssna inte på dom, bara på mig :)

Japp har kollat papprika, gör de du me å säg en helg du vill, så ska ja kolla igen :) Ja kör gärna papprika :)

ÅÅÅÅÅÅ va kul att du vill me!! Då frågar ja genast Jessica å se om vi kan få ihop nått! KUL KUL KUL