Länge sedan...

Länge sedan... Jag skrev något på bloggen.... men det är något som inte kännts rätt på sistone... Jag kan inte sätta ord på det... Men känner mig inte riktigt som mig själv... Kanske det beror på att det är mycket som händer just nu som kräver mycket av mig.. Vill egentligen bara låsa in mig i ett rum och bara få vara mig själv för en stund... OJ, det där lät som reklamen, Norrlands guld... Men jag menar... bara få göra saker där jag får vara jag... utan att bli dömd, kritiserad och nertryckt i skorna... Hoppas på att det snart lugnar ned sig!

Tycker om den här låten.... Den blir inte sämre av videon!!!


Snart går flytt lasset också... och ni vet ved det innebär.... flyttkartonger överallt... Stress över att allt ska gå bra och att vi ska trivas där... Alexander hade härom dagen berättat för sina kompisar på dagis att han skulle flytta... att han skulle gå på nytt dagis och att han skulle få nya fröknar.... Men så hade han också frågat dem om de skulle sakna honom då... Snacka om att mitt hjärta brast... Att 3,5åringar kan ha sådana funderingar visste jag inte... För de brukar inte kunna se konsekvenserna av sitt handlande ens...?

Hade utvecklingssamtal med dagis häromdagen... Att fröken ler och fnissar till när hon ser oss så vet jag att min son förgyllt deras tillvaru med komik, för han är väldigt komisk! Hon berättade att när de var ute i skogen häromdagen så hade de sett ett träd utan bark och så sa de till barnen för att de skulle förstå att trädet minsann hade tappat sina kläder, eftersom barken var borta..... Varpå Alexander utbrister: "Titta, en NAKENFIS!" Gud va jag log när hon berättade det... Hon menade på att han hade förståelse när han kunde dra en sån slutsats!!! Sen har ju Alexander börjat fundera på vad det är han har bakom snoppen... Han är seriös och frågar sin pappa, varpå han svarar ärligt att det kallas för pung och i den finns två pungkulor... Varpå han säger "Jag har tre!" Jag tror det är för att han tror att man får fler ju många år man är... Men så på dagis på lunchen hade han suttit med ärtorna i handen och funderat... Hans fröken frågade: "Alexander, varför sitter du med ärtorna i handen???" och han säger: "Vet du, bakom snoppen finns det massor med kulor..." Och hom kunde inte låta bli att le åt honom... Undra om de pratar och berättar för varandra om barnen, fröknarna alltså??? Då måste de ha många roliga historier...


Lukas glad och han har lärt sig att...


Pussas!


Bröderna leker nästan alltid tillsammans... Även om inte Lukas förstår att det är det de gör men det är så mysigt att se!!!


I de tomma bokhyllorna... Bästa platsen att sitta på...


Påminns av lille victors moppe, han hade likadan... Det är en jag numera läser:

http://denstarkastestjarnan.blogg.se/

Man blir tacksam för det man har...