Min lilla kille...

Min lilla kille... har alltid varit den busigaste i vår familj... Men då menar jag att han alltid leker med sånt han inte får, såsom blommorna i köket, alla ljuslyktor i vardagsrummet, fotoramar, tv:n, osv... Och man har skrikit, skällt på honom... Men nu har vi bytt det mot något som fungerar genom att visa honom istället för att skrika vad som han inte får göra... Och det har gett resultat att han är lugnare och mer harmonisk... Men nu verkar han gått in i en ny fas i livet...? Han har tagit sin busighet till en helt ny nivå...

Det började med att han helt enkelt när han skulle sova att han tryckte upp madrassen mot ena väggen i sängen och sov på den hårda sängbotten... sängen såg ut som ett slagfält...

Stackarn... Det där kan ju bara inte vara bekvämt...?

Sen härom dagen såg det ut såhär:

Istället för att sova blev det detta... Han hade puttat ut sängen genom att ta spjärn mot väggen och på så sätt kommit åt lådan med byggsats... Han bygger mycket tågbana nu... Jag städar bort den och han bygger ny... Men om jag inte städar bort den fortsätter han inte.... Så han gillar nog själva byggandet... Det är så roligt att se.. för han har inte varit sån förut... Har har bara lekt med leksakerna som Alexander lekt med... Men det här var ju busigt, eller hur???

Igår hade han lyckats med att vända madrassen utan att lakanet åkte av... det var ett dra på lakan, men ändå... hur???

Conny har tjatat på mig att jag ska ta mig en promenad i det fina vädret, då jag har möjlighet till det nu när jag är hemma... Och lite frisk luft brukar ju pigga upp... Så i dag tänkte jag att jag skulle bege mig ut på isgatorna...

Vårat överhäng från taket, undrar vilken dag den kommer att falla?


Jag och ensamheten... Storstadsstressen finns inte här ute... bara lugn... Mysigt!!!


Visst blir man glad av solen??? Här ser ni även isgatan jag gick på...


Utsikten säger allt!!!